Det finns insändare som där människor undrar om bortgångna
käraste kan visa sig i olika skepnader.
Nu är jag väldigt negativ till sånt hyss.Min make Bengt har varit död i tre år och jag tänker ibland att han nog skulle vilja vara en duv hök som seglar så högt i det blå.
Jag bor i Spanien på vintern och en söt liten rödhake bor på min altan han är riktigt närgången,lägger huvudet på sned och bröstar
sig värre,visar sina vackra fjädrar.Då slog mig en tanke ,kunde detta vara Bengt ,för när dottern kom ner så flög han fram och åt ur hennes hand.Anette har alltid varit Pappas Tös!
Nu är fågeln borta men sitter den på mitt trädgårdsjobb när jag kommer hem då tror jag på dessa insändare!
PS Duv hök är nog inte Bengts signum.Han, han var aldrig rovgirig ,men bröstarvingar sig ville han gärna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar